Översvämning och katastrofen i Chennai.

DSC06785

Med buss har jag tagit mig tvärs över Indien och befinner mig nu i Chennai på den indiska ostkusten. Denna resa har jag fått sällskap av Jeanette som inte vill resa runt som ensam kvinna och vi ska nu försöka ta oss till Sri Lanka. Det börjar visst bli en vana för mig att hamna i katastrofer och vi är just nu fast i ett översvämmat Chennai.

Redan i bussen när vi närmade oss staden frågade vi oss om det är översvämning eller om det ska vara så mycket vatten på fälten. När vi kom in i staden och skulle in till vårt bokade hotell så såg vi att det nog var översvämning ändå, gränden där vi skulle bo var skild med en rejäl vattensamling.

Vi gick iväg för att äta på kvällen och det slutade med att vi fick vada i knähögt vatten på trottoaren. Vi lyste med ficklampa för att hjälpligt kunna se vart vi kunde sätta fötterna. Turen var på vår sida och vi kunde komma fram och utan att trampa i några djupare gropar.

DSC06780

Efter allt bussresande behövde vi tvätta lite kläder men i det fuktiga vädret så var inget torrt morgonen efter. Vi slår då på A/C-n på full fart med följden att vi fryser men kläderna torkar i alla fall i den kalla torra luften.

TV pratar om katastrofen på flera kanaler men alla pratar ett språk som vi inte kan. Dock verkar det bli långvarigt och i morse sa personalen här att hotellet är säkert, stanna inne bara. Mat finns att beställa och efter en smaklig lunch på rummet så går vi ut för att kolla läget.

DSC06791

Vår lilla gränd är helt okey och det regnar inte just för stunden, men vägen utanför är som en sjö och till restauranten vi var till i går kväll verkar inte gå att nå nu. Åt andra hållet kan vi dock efter lite vadande nå torrare marker. Vi kan proviantera lite förnödenheter i en supermarket på andra sidan vägen och sedan ger vi oss in i gyttret av småvägar. Vi har en aning om att det ska ligga ett större köpcentra en bit bort och vi letar oss ditåt.

Vägarna är bitvis svårt översvämmade och vadar mest hela tiden, motorfordon far fram med vattnet forsande och en rickshaw står still i knähögt vatten och chauffören skjuter på.

Människor vi möter tittar lite uppgivet och besvarar sedan våra leenden med ett glatt vrickande på huvudet. Det verkar som de är vana med översvämningar här även om det på sina håll har varit ivriga demonstrationer mot politiker som tydligen inte kan åtgärda ett långvarigt problem med för små dämningar och dålig vattenavrinning.

DSC06767

Vi kommer upp till en gren av floden Koovam där vi kan se hur vattnet brer ut sig över flodens ständer. Hus ligger under vatten och förödelsen är stor. En man hjälper en annan man som har skadat benen och går på kryckor, han blir buren på ryggen i knähögt vatten. En grupp kvinnor verkar strandsatta i sitt hus och andra hus ser övergivna ut, turligt nog.

DSC06812

Vi hör smällar eka mellan husen och blir oroliga om det är upplopp på gång. Indier är ett hetlevrat folk och upplopp med lynchmobbar kan uppstå när som helst vid olyckor och krissituationer. Det som kommer emot oss är dock en procession med en blomsterfylld vagn och massor av män som smäller av små bomber före vagnen. Vi är lite för nära en smällare och känner tydligt tryckvågen och öronen värker till av smällen.

DSC06840

Folk är i alla fall glada och tåget lämnar efter sig en blomsterfylld väg och det ser nästan vackert ut innan regnet tilltar igen.

Med jämna mellanrum får vi söka skydd under något tak då vi trots regnkappor känner vätan tränga igenom det mesta.

71 personer har hittills fått sätta livet till i detta regnväder. Busstrafiken har enorma problem och tågen står mest stilla. Det väntas dessutom ännu mer regn de närmsta dagarna. Nå

Vår utflykt utmynnar inte alls i ett besök på det köpcentrum som vi trodde fanns utan det var en enda stor grus och lerhög, det såg bara ut som om de just hade börjat bygga det. Vi beslutar oss för att ta en rickshaw hemåt igen men de första kunde inte engelska och visste inte vart vi ville så vi traskar över gatan och hemåt en bit. En rickshaw stannar till och föraren vet vart vi ska, han ska bara lämna av ett paket på vägen. Vi far iväg på vattenfyllda småvägar och stannar till utanför ett hus där en kvinna kommer ut för att ta paketet. ”My wife” säger mannen stolt med ett brett leende. Vi svarar att han är en bra make då han lämnar över ett paket med mat åt sin hustru innan vi far vidare på små väger med ibland lite för mycket vatten på. Emellanåt sitter vi med fötterna i vattnet men vår chaufför nynnar glatt en sång och girar vidare mellan trafikanter och djupare vatten.

DSC06813

Jag tänker att det är tur att vi inte ska in på den av vatten överfyllda avtagsvägen när chauffören så klart svänger in där.

Snart nog dör motorn i det djupa vattnet och där sitter vi med vatten över hjulen på vårt fordon och vatten över anklarna… fast vi sitter kvar i fordonet!

DSC06885

Ramesh, chauffören, går ut och knuffar oss en bit framåt men vattnet där blev bara djupare. Han knuffar oss bakåt en bit och försöker åt ett annat håll. Vattnet där blir inte djupare men inte något grundare heller… någon förbipasserande hjälper glatt till att knuffa en bit och Ramesh försöker med jämna mellanrum att starta motorn, utan resultat. Några glada killar kommer och skjuter på med sådan fart att Ramesh försöker rullstarta men även de försöken är fruktlösa. Vi förbereder oss att gå sista biten då det inte är långt kvar men Ramesh lyckas till slut få igång motorn som hostar och frustar men den går i alla fall. Med motorn på så höga varv som möjligt tar vi oss lite hoppande fram i vattnet. Snart går motorn riktigt bra och vi kan stanna till på mataffären tvärs över våran gata.

Vi betalar Ramesh för hans tappra räddningsinsats och lovprisar hans insats, leende tar vi farväl och han kryssar vidare genom hällregnet på vattenfyllda gator.

Efter att ha provianterat så kryper vi in i hotellrummet igen för att torka upp än en gång.

DSC06809

Katastrofen är redan ett faktum och vi undrar hur det kommer att bli när det kommer mer regn de närmsta dagarna. Skolorna är redan stängda, en del hus har rasat och man varnar för att vara i närheten av de bristfälliga elskåp som står överallt i staden, denguefeber och andra sjukdomar varnas det också för. Vad de vattenmassor vi vadat i under dagen har bestått av vill vi nog inte veta. Vi tvättar oss noga och jag rengör ett par småsår jag har på benen väldigt noggrant, det känns skönt att ha en läkare som ressällskap.

Flygen härifrån verkar gå än i alla fall och vårt flyg går sent i morgon natt så vi har hela dagen på oss att komma till flygplatsen.

Finns det ingen transport så får vi väl vada hela vägen dit, det går ju det också!

DSC06824

You may also like...

Translate »
Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE