Skallerormar och Buddhister

Laddar med en ordentlig frukost på Amerikanskt vis, korvar, bacon, stekta ägg o stekpotatis. Lämnar sedan pojkarna vid Levon Helm’s studio och gör mig redo för egna äventyr, det blir skönt att få rå sig själv och helt styra sin dag. Känner mig nu bekväm med trafikrytm och vägar så att bilresorna kan bli en njutning. Besöker både ett imponerande postkontor och banken, här är man stolt över sitt postverk. Posten och banken är för övrigt de modernaste byggnaderna i staden.

Efter ett litet tips från en tjej i bokhandeln beger jag mig nu upp i bergen och efter en slingrande liten väg klättrar jag uppåt. Ett bedårande vackert nybyggt stort hus skymtar högt däruppe på min vänstra sida. Svänger in på parkeringen och kliver ur bilen och stiger in i ett Tibetanskt Buddistkloster!!

Ja det hade jag ju inte väntat mig att hitta här! Men här är jag nu, mitt i skidcentret för alla ”fancy” Newyorkbor och där hittar jag ett Tibetanskt Buddistkloster.

Möts av en kvinna som berättar att de precis håller på att flytta in i denna nybyggda del som innehåller rum för retreatdeltagare, bibliotek, matsal, där jag blir bjuden på Te, diverse samlingsrum och en välfylld bokhandel. Jag blir också välkomnad att besöka den äldre byggnadens både lilla och stora “Shrine”, typ tempel. Av med skorna och in till Buddha i denna stora sal, dekorerad med mängder av textade vimplar o tyger i alla starka färger man tydligen kunde hitta, det som inte är av tyg är antingen rödmålat eller täckt av guld. Längst fram i lokalen sitter Buddha i form av en stor guldstaty. Känner en svag men tydlig doft av rökelse. Fullt med klarröda kuddar och små meditationsmattor på golvet. Framför vissa ligger det framme böcker, skrifter, papper och pennor, allt i väntan på att de munkar som har sin undervisning där skall komma tillbaka efter lunchen.

Sätter mig ner och tar en lång stund i djup meditation, det känns ju bara helt rätt att göra det här. Tystnaden är skön och ibland kan jag höra någon viska runt mig men det blir bara som ett mumlande mantra och jag kan verkligen sjunka in i meditation. Går sedan runt och orienterar mig, kan känna en speciell sorts lugn och ro där, uppsluppen och bekymmersfri och ändå allvarlig och seriös, en besynnerlig känsla.

Besöker munkarnas ”Gift & Bookshop” en snabbis men stegar sedan över till andra sidan vägen för att göra en vandring upp på en bergstopp. Där vandringsleden börjar får jag information och kan se kartor över lederna men där finns ju också något jag inte sett på de vandringsleder jag gått förut; En plansch över de ormar som finns och en extra varningslapp som säger att man skall akta sig för skallerormar!!

Jag har aldrig förr gått på en led där man varnar för skallerormar och jag tvekar en liten stund. Betraktar fundersam de människor som kommer ner, de ser ju inte alls ormbitna ut, så då är det bara att börja gå.

Brant stigning, varmt och fuktigt, en astma som gör sig påmind och lite för mycket packning gör det tufft och svettigt, men när astma-sprayen börjar verka så är det bara och lunka på. Den speciella gröna färgen omkring mig blir ännu skönare i den rena luften och det strålande solskenet.

Ljud, ljud, ljud, överallt omkring mig där jag går ensam på stigen mitt i en totalt okänd skog. Ljudet av en bruten kvist till vänster om mig, snabbt följt av liknande ljud från höger, ljuden av ett större djur som snabbt springer bort från mig, ljudet från något mindre djur som rasslar bland löven, håller hela tiden koll på stigen framför och bredvid mig, vill ju inte överraska någon skallerorm!

Dricker vatten ur en liten bergsbäck som porlar bredvid mig, kallt, friskt och gott. Stannar ofta, för att vila, men lika mycket för att njuta, lyssna och känna. Känner ingen panik och börjar nu också vänja mig med ljuden och konstaterar tyst för mig själv att svartbjörnar inte är så farliga, ekorrar rasslar i löven, hjortar och rådjur är livrädda för mig och skallerormarna nog hör mig först och sticker iväg.

När jag kommer närmare toppen går jag förbi en ruin, ett stort stenhus, bara väggarna står kvar med gapande gluggar där fönster en gång suttit, en entré som nog en gång var väldigt pampig. Funderar och fantiserar länge runt vad som har utspelat sig där i flydda tider, att någon hade övergett det kunde jag lätt förstå med tanke på den tröttande promenaden från vägen.

Bakom huset porlar källvatten fram under en sten där man för länge sedan har murat lite runt om så att det kristallklara vattnet kan samlas en stund innan det fortsätter nerför berget.

Blir fascinerad av stenarten i själva berget, verkar vara en rätt mjuk stenart som överallt har sprickor i sig på tvären, ser ut att vara lätt att knäcka och används överallt som byggnadsmaterial.

Det är trollskog men inte den typ av trollskog vi har hemma utan en annorlunda mycket vacker trollskog bestående av lövträd, gamla lövträd, mycket gamla.

Uppe på toppen står ett brandtorn att klättra upp i för att kunna se helt fritt ovan trädtopparna. Får en helt bedårande utsikt över Ulster County med Woodstock strax nedanför mig, Kingston med den imponerande Hudsonfloden en bit bort och allt inramat av höga skogklädda gröna berg, en sjö som glittrar en bit bort och en sol som steker över alltihop. Hittar en klippa ut mot bergssidan en bit bort, sitter där länge och dinglar med benen och bara är. Stupet under mig är inte så dramatiskt som Predikstolen i Norge, men ack en så vacker dalgång jag har där framför mig och under mina fötter.

Jag vill egentligen inte gå ner därifrån men jag måste ju tillbaka med bilen till pojkarna som säkert börjar bli hungriga nu.

Lämnar bilen vid studion då jag får lift med ett par killar som lämnat av ett piano. Tar mig en rejäl avsvalkande dusch innan jag sätter mig ner och intar en rejäl Hamburgare på Amerikanskt vis.

Det är kväll igen, i Woodstock NY, och jag är helt slut efter en heldag utomhus i hettan, varmaste dagen hittills. Har bokat en egen hyrbil så jag kan ta mig runt och helt själv få styra mina dagar.

 

You may also like...

Translate »
Optimization WordPress Plugins & Solutions by W3 EDGE